Ace of Base

Halloweenhelg står för dörren, här ska festas. Ja, det har ju blivit lite av en tradition det här. Jag är snabb att utnämna traditioner, även då det bara förekommit liknande festligheter tre, fyra år tillbaka. I allafall, i år har turen kommit till min familj att anordna detta spektakel. För spektakel är ju rätt ord när det ska drickas sprit. Barnens fest heter det utåt. Precis som julen förklätt varit i alla år, när det egentligen är en ordentlig ursäkt för spritskiva och dramatik, knytnävar och grus i handflatorna på parkeringen. Frun stöter på Jonasson i huset längre ner på gatan och mannen slår sönder en skåplucka och lyssnar på P4 karlavagnen befläckad av rödvin och snus. Briljanta hemmakvällar i all sin enkelhet.

Hursomhelst så ska man ju klä ut sig också, om det inte råkar vara så att man ser förjävlig ut i allmänhet. Då kan man komma undan med att låta bli att duscha.  Jag, som är som en nyutsprungen ros, ska klä ut mig till nunna och förespråka detta korrekta leverne hela kvällen. Kusinen, tillika syltrygg i Töva Tigers gestaltar Josef Fritzl med hink och murslev. Vad de andra ska vara vet jag inte än. Spännande. Barnen ska få gå en spökstig med ledtrådar, sedan ska de stängas in på rummet för att se Saw 1, 2 och 3. Det borde blida tid för föräldrarna att förbereda maten. Maten ja. Och groggen! Bål kanske. Elefantöl och explorer, bandsjökryddat. Jag ser fram emot en lördag i dödens tecken. Trevlig helg.