Dagens låt sammanfattar på ett bra sätt hur veckan varit. Förutom raderna om när han köpt sig lite porr i en tidningsautomat, någon sådan har jag inte hittat ännu och tvivlar faktiskt på att de fortfarande finns kvar. Men om de finns så kan ni ju tipsa om vart, det skulle underlätta en hel del vid inköp av lektyr och skulle spara mig ett eldande av kinder som jag tycker är direkt otäckt.
Men veckan har kommit att handla om det eviga rännandet mellan jobb och säng. Nu har jag ju tidigare skrivit om ett yrke som faktiskt kombinerar dessa två element, men jag får helt enkelt ge upp de drömmarna. Jag saknar Richard Gere´s kroppshydda helt enkelt. Dessutom talar han bättre svenska än mig. Vi har dock en liknande frisyr så det kan mycket väl bli så att jag hoppar på det här tåget ändå så småningom. I -Svenska för nybörjare- borde jag åtminstone kunna kvala in som en god trea i klassen.
Men jobbat har jag alltså gjort hela veckan. Det tär på psyket. Jultidningarna generarar ingenting. Tydligen har kärringarna bestämt sig för att det är bättre att köpa kokböcker av söte lille Börje som bor nere i 9b än att inhandla dem av gråhårige, snart 40-årige Håkan. Vem fan vet vad Börje ska hitta på när han blir stor? Ni kan ju för fan stå och nära en blivande pedofil vid er barm. Ni ser dessutom till att Börje snart har en alldeles egen läskmaskin som han kan locka ungar till sig med om 30 år. Jaja, det är ju ert samvete. Jag får väl nöja mig med den där jävla fickradion som enbart får in finska p1. Polka, vals och knivhambo, det är danserna som mitt liv ska innehålla, är det så?
Igår spelade jag dessutom match. Oförsiktigt hade jag innan match suttit och skrutit och skravlat om en blivande storseger inför Niklas Vekling och hans föräldrar. Minst tre mål skulle jag göra och jag hade snart ett kontrakt med ett lag i betydligt högre liga på kroken. Riskfritt var det då de skulle renovera lite i en lägenhet och inte hade möjlighet att se matchen på plats. Misslyckas man utan vittnen kan man alltid säga att man varit bra ändå och att resten av laget var sabotörer. Man blir en hockeyns Bagdad-Bob helt enkelt. Men, döm om min förvåning när hela klanen Vekling med stela kroppar segade sig in i hallen och satt sig ner med kritiska glasögon på. Jag stelnade. Blev nervös. Av tre utlovade mål levererades inget. Däremot sköt jag ett skott som visslade 2 meter utanför. Högt också. Dessutom förvandlades storsegern till en förlust med 6-2, där jag hade mitt långa Gollumfinger med i åtminstone 3 av deras mål. Man är en mästare under press alltså. Fan.
Men allt har inte varit skit i veckan. Vi har även bokat en resa till, det som titeln faktiskt ganska kryptiskt antyder, till Berlin. 17:e Januari drar vi. Jawohl! Då ska det minsann turistas på allvar. I öst naturligtsvis. Mer om det senare dock.
I övrigt så har jag inte följt med alls i vår samtid heller. Har inte haft tid. Men jag såg i Aftonbladet igår att Fredrik Reinfeldt tydligen gift om sig.

Med Babben Larsson. Hur nu det har gått till. Dessutom gav han henne fräckt ett toppjobb inom EU. Jaja, det kan behövas lite humor i Bryssel. Men jag har alltid hållt Babben lite åt vänster. Vart är världen på väg? Man vänjer sig.



2 Comments
du skulle vart mer som paaaaatrik….du skulle du gjort tre å ni hade vunnit kanske.
Paaatrik hade kunnat spela ensam och ändå gjort en tre-fyra mål. Om man ändå fick vara honom för en dag…