Dagens fråga

Sundsvalls Tidning hade idag frågan kommer du att vakna bakis imorgon? Fem personer var tillfrågade,  samtliga svarade nej. Alltså ljuger dom. Det är helg, det är lön och jag har här på jobbet pratat med i stort sett hela landets befolkning ikväll, samtliga onyktra. En av de tillfrågade var parkeringsvakt med Don King-frisyr, hon kommer naturligtvis att tömma en BIB för att stå ut med tillvaron. Inatt får man supa en timme extra också, vilket brukar glädja de flesta läskpälsar i området.

Det här var tänkt som en ganska bekväm dag med 6 timmars arbete. Detta förvandlades raskt till 17 timmars jobb då någon i crewet VABbade. VAB är beteckningen för “jag vill titta på körslaget och dricka sprit”, alla föräldrars räddning obekväma arbetstider. Så nu sitter jag här. Död i själen igen. Många tragiska händelser ikväll gör att man bör uppmärksamma livet. Man ska klappa sig själv på axeln en extra gång, krama sin kamrat man håller kär och vårda det man har. Det kan vända så fort, livet är bräckligt. Säg att du älskar nån. Älskar du ingen är det okej att ljuga, säg det!

Slut på allvaret. Imorgon är en ny dag som ska ägnas åt sömn. När kvällen kommer ska jag åka till jobbet och sitta av en natt till. Mina påsar under ögonen kan man börja förvara saker i nu, det är praktiskt! Och den grå tonen i huden passar utmärkt till diverse halloweenaktiviteter, allt ligger rätt i tiden. Men jag ska inte klaga, när lönespecifikationen kommer trippar jag trallande på tå ner till centrum och håvar in en pall Rosita, det är lycka att få klämma in lite övertid. Kosta vad det kosta vill, lite skönhetsfläckar har få dött av.

Kommer du att vakna bakis imorgon?