Så. Då har det blivit dags för mig att presentera mig lite fort. Jag tackar ödmjukast för ingressen mina två kollegor Joakim och Håkan gav mig. Mycket rolig säger Håkan. Lägger inte alls någon press på axlarna. Snäll mot sjömän säger Jocke. Absolut. Måste dock dementera det som sades om pudlarna. Alla var inte pudlar. En av hundarna var en dvärg-afghan som de flesta pirater blev barnsligt förtjusta i och ryktade som en av sina egna håriga ungar.
Jag ska här försöka ge er en bild av mig, monstermamman från norrland (?) i 13 fakta om mig som få känner till. Bra va? Så :
Jag fick barn när jag var 17 år. Får ofta frågan om det var jobbigt. Är det inte jobbigt för alla att ha barn? Är det jobbigare om man är 17 år? Hur ska man veta det om man inte har något att jämföra med? Hon fyller tio år idag, det firar jag med en cider och en cigg på farstukvisten!
Jag har ett jobb som ställer till de mest konstiga vanor tidsmässigt. Att jag inte väger 160 kg är alltså en gåta. Smärt och fin som en bulimiker på ett maraton.
Jag har bott i Sveriges tredje största stad i nästan en tredjedel av mitt liv. Längtade hem till skogen varje vaken minut. Men dialekten har jag kvar, om jag vill.
När jag var på resa i europa med min kamrat Denise (som nu är läkare vilket jag gärna skryter om, hur det nu gynnar mig..?) var det första jag såg på vägen in i Paris en man som satt i bilen och runkade. Detta följdes av tre till blottare i England. Jag har alltså sett fler blottare i mitt liv än de flesta gjort. Svårt fränt.
Jag har en kille som heter Kalle och som jobbar som sjuksköterska. Sköterska <—– ses av många som homosexuell. Men det är han inte, mycket manlig i blå latexhandskar.
Jag har en pappa som på många sätt och vis är utstuderat galen. Skjuter gärna raketer ur röven och dricker gammeldansk som saft. Utsatt för tampongattack på sent sjuttiotal som han gärna briljerar med än idag.
Har pippat i en kohage en gång med en kille som bar tumring. Mitt under akten gjorde kon en attack och slukade tumringen. Helt sant, ett mindre trauma. Fick senare barn med denne man, barnet kan ha blivit till just under detta intermezzo. Vem har tumring, liksom?
Deltagit i EN löpartävling under arrangerade former, stolt som en tupp. Blev sedemera omsprungen av en dam från Bjästa iförd foppatofflor. Det var den karriären.
Tjuvröker ofta. När folk frågar säger jag att jag absolut inte röker, speciellt vid hälsokontroller. Om någon ser mig kan jag låtsas hosta och mumla något om att men hua så starkt, det här är inget för mig.
Har ofantliga tarmbesvär som jag säkerligen kommer outa högljutt här i bloggen.
Gråter till opera och Tommy Körberg, utåt gillar jag hård hårdrock och Ulf Lundell.
Kräks om jag får en kvistbit från en tomat i munnen. Ni vet den där gröna lilla irriterande saken där det suttit stjälk längst uppe på. Likaså navelsträngen i ägg. Den äckliga vita saken. Dissikerar ägg innan jag stoppar en bit i munnen. Och när jag kommit en bit in på det så blir jag så äcklad så jag slänger det.
Tycker själv att jag är otroligt snäll, välbildad, kompetent och vacker. Men inser ibland att jag är fruktansvärt självupptagen och egensinnad. Balans sökes.
Nu är det klart, mitt första inlägg. Jag återkommer naturligtvis, säkert i tid och otid. Skål i kvällssolen.



3 Comments
Välkommen! Tumringen där, hade kossan mörkt hår? Det kan ha varit min mamma…
Bra, bra, bra! Men vad ÄR det här för en site? Klarnar det inom kort? Eller förväntas man fatta redan nu?
Kul med riktiga kvinnliga tankar ist för Håkans…vill dock påpeka att tumring är nog det mest coola till accossear jag någonsin ägt, men tyvärr tappat!!!