Med skinnet som uniform

Det underjordiska nätverket Vitt Ariskt Motstånd (VAM) var aktivt i Sverige mellan 1991 och 1993. Dess främste företrädare, Klas Lund, dömdes för dråp 1986, väpnat rån 1991 och olaga vapeninnehav 2004. Nätverket blev snabbt känt både inom och utanför vit makt-kretsar, vilket mycket berodde på bilden av VAM som tungt beväpnade terrorister. VAM skiljde sig från tidigare partier och grupperingar (så som Nordiska rikspartiet) vilkas bildspråk, med bästföredatum 1945, och taffligt gjorda flyers inte lyckats göra något större mediegenomslag. Enligt många var inte VAM den mest radikala eller politiskt aktiva formationen på den yttersta högerkanten. Istället var det formen av ett nätverk och kamratförening som var skillnaden. Det och bilden av revolutionära terrorister samt deras kriminella aktiviteter fick dem att stå ut. Emellertid var nog bilden av en nazistisk terroristorganisation lika mycket en skapelse av tidningar och TV, som av militant retorik från personer inom grupperingen. VAM:s militanta aura späddes ytterligare på genom att organisationen sammankopplades med vapenstölder från både polisen och militären samt att ett flertal medlemmar blev dömda för diverse grövre våldsbrott och grova rån. Personer inom den nationalsocialistiska rörelsen menar idag att VAM:s genomslag ska ses i frånvaron av liknade fenomen under 1980-talet. Inte heller vara de mer radikala än grupper verksamma idag. När det gäller frågan om VAM tillförde rörelsen något positivt eller mest var till skada går dock ofta meningarna isär bland anhängarna.

Inom vit makt-miljön i Sverige är det många som ser tillbaka med romantisk nostalgi på att VAM gav Sverige en motsvarighet till de militanta grupper eller förband, organiserade kring en vit makt ideologi, aktiva i USA. Hos dessa grupper hade konspirationsteoretisk retorik om bekämpandet av den förtryckande storebrorsstaten och nazistiskideologi förenats till idévärld där separatism och ”raskrig” var den enda vägen.

VAM kan ses som ett försök att efterlikna en mindre terroristorganisation verksam i USA under början av åttiotalet. Organisationen hette Brüder Schweigen, ”det tysta brödraskapet” men kallades även ”the Order” efter en fiktiv organisation i Andrew McDonalds bok ”Turner Diaries”. Vid skapandet svor medlemmarna teatraliskt en ed, att skydda den vita rasen och säkra framtiden för sina vita barn, de så kallade ”fjorton orden” vilka blivit en internationell symbol för modern nazismen. Bildandet av the Order/Brüder Schweigen skedde 1983 och som delmål ville gruppen skapa ett vitt hemland i nordvästra USA. Den idén finns fortfarande kvar men många aktivister från andra delar av USA mottsätter sig tanken på att ge upp större delen av landet och flytta norrut. The Orders aktiviteter bestod av ett flertal rån, avrättandet av radioprataren Alan Berg och en misstänkt polisinformatör samt tämligen misslyckade försök att förfalska 50 dollars sedlar. Alla medlemmar greps in om ett år och ledaren, Robert Matthews, dödades i en utdragen eldstrid med FBI. Trots det minst sagt svaga resultatet fick organisationen kultstatus i vit makt-kretsar.

Andrew McDonald, som egentligen hette William Pierce och var ledare för den amerikanska vita separatistorganisationen National Alliance, samt en av de mer tongivande nazisterna i USA. I ”Turner Diaries” startar en underjordisk vit makt-organisation ett gerillakrig mot staten eller ”systemet” som det kallas i boken. I begreppet ”systemet” inkluderar staten, media, näringsliv, föreningar och politiska organisationer etc. det vill säga, stöttestenarna i det moderna samhället. ”Systemet” beskrivs som kontrollerat av judarna vars mål är att förslava och utrota den vita rasen. Efter att ha startat ett inbördeskrig I USA lyckas nazisterna mot slutet av boken få kontroll över Kalifornien där man genomför, med frenesi, nit och illa dold glädje, massmord på främst judar och färgade. Därutöver avrättas en hel del vita som ”rasförrädare”. Mordorgien beskrivs med passionen och inlevelsen värdig en riktigt störd människa. När väl Kaliforniens befolkning reducerats till ”trailer trash” inleds ett atomkrig vars följder underligt nog inte tycks påverka vita människor i vidare utsträckning. I ”Turner Diaries” framtidsscenario utrotas alla utom en viss del av världens vita befolkning. Förutom att boken stått som ideologiskt riktmärke och praktisk handbok för väpnade politiska extremister finns det ytterligare hemskheter kring den. Bombningen a FBI-kontoret i Oklahoma 1995, där 168 människor miste livet, var inspirerat av ett liknande dåd beskrivet i ”Turner Diaries”. Även elfte september finns med i boken som ett viktigt datum för en större terroristattack. Det är inte troligt att någon planerare för Al-Qaeda läste ”Turner Diaries” och sedan valde datum för sin attack. Det är nog snarare frågan om ett rent sammanträffande, men ett kusligt sådant. I relation kan sägas att en ledare för Aryan Nations (amerikansk kristen nazistisk organisation) efter 9/11 ville skapa en allians med Al-Qaeda. Han kände att de båda organisationerna hade samma mål; krossa USA och Israel. Det är okänt om han fick något svar.

När strategin med organiserade väpnade grupper visat sig undermålig började många inom den amerikanska rörelsen propagera för det som kallas leaderless resistance. Denna strategi går ut på att individer eller mindre celler genomför dåd och terroristattacker utan centralstyrning. Istället ska den gemensam ideologi räcka som vägledning för denna kamp. Anledning till svängning hade sin grund i FBIs framgångsrika bekämpning av the Order och liknade organisationer. Dessutom visade det sig att gripna medlemmar i en oväntad omfattning blev informatörer åt polisen och berättade om övriga aktiviteter de kände till. Ändringen från konceptet med en centralt organiserad väpnad kamp till den ensamme terroristens privata raskrig illustreras i skillnaden mellan McDonalds/Pierces första och andra bok. Den andra boken, ”Hunter”, handlar om en ensam man som radikaliseras och börjar utföra våldsdåd med rasistiska förtecken för att förändra samhället. ”Hunter” utspelar sig före ”Turner Diaries” och presenterar ideologin mer genomförligt. Skillnaden mellan böckerna visar på den klara svängningen i strategiskt tänkande och inriktning. Förhoppningen var att enskildas ideologiskt motiverade aktioner ska inspirera fler och fler att göra detsamma. ”Hunter” kan ses som en uppmaning till att anamma en strategi som Pierce ansåg bättre lämpad i tiden.

Trots att VAM är borta och deras politiska aktiviteter i verkligheten var föga framgångsrika finns fortfarande drömmen om en skuggorganisation likt The Order, fast betydligt mer framgångsrik, kvar bland svenska nazister. Man talar vurmande om en ”skugglegion” som ger sig på rörelsens måltavlor och sätter skräck i politiska motståndare. Det närmaste en vit makt-gerilla man kommer i Sverige idag är Legion Wasa, vilket dock mer påminner om ett nazistiskthemvärn som leker krig i skogen. Istället är det den forne VAM ledarens Klas Lunds nya organisation, Svenska Motståndsrörelsen (SMR), som verkar stå för det mest militanta inom vit makt-miljön. SMR förkastar den ledarlösa kampen och framhåller en hierarkisk organisation. I de texter som går att finna på organisationens hemsida finns mycket som anspelar till den världsåskådning som återfinns i ”Turner Diaries”. En världsbild som domineras av kampen mot ”systemets” allomfattande väv av samhällsfunktioner kontrollerad av en illasinnad konspiration (läs judar). Det finns också en aversion mot andra grupper inom rörelsen och en syn på sig själva som en ideologiskt hård och ren kärntrupp. Man säger sig hellre vilja ha en liten organisation med fanatiker än ett populistiskt parti med fler anhängare. Detta kan visserligen vara ett försvar mot att man inte lyckas intressera så många människor men ger även en känsla av utvaldhet och betydelse till medlemmarna, precis som i andra sekter. SMR har även som mål att skapa ett nordiskt rike där främst Norge och Sverige ingår men några klara begränsningar för detta lebensraum finns inte uttalat. Inte helt oväntat ska denna ”nation” vara etniskt ren från alla som inte lever upp till den luddiga mallen av nordisk. Ytterligare ett löfte är att denna stat skall styras på ett mer ”traditionellt och auktoritärt sätt” (bland förståsigpåare av internationella relationer och dylikt är ”auktoritärstat” eller ”auktoritärregim” oftast finare ord för diktatur). Ledarprincipen samt medlemmarnas totala lydnad och underordning i organisationen är, inte heller helt oväntat, också mycket viktigt för SMR.

Från USA har en hel del viktiga ideologiska artefakter kommit, vilka påverkat språkbrukat samt synen på omvärlden hos de svenska nazisterna. Idén om ”Systemet”, vilket svenska nazister tagit till sig, är som hämtad från amerikanska konspirationsteorier om allt från vapenlagar, FEMA, 9/11 och att president Obama är muslim/Antikrist. Drömmen om ett vitt hemland i Norden, avskärmat från resten av den förtappade världen, påminner om idén om att flytta alla vita i USA till det nordvästra hörnet. Dessutom har ”Turner Diaries” fått lite av en svensk variant i ”Uppmarsch mot Ragnarök”, en pekoral skriven av Magnus Söderman, en av centralfigurerna i SMR.

En viktig skillnad mellan Sverige och USA är dock den tyngd som religion har i den amerikanska vit makt- rörelsen. Vi i Sverige ska vara glad att vi sluppit den eftersom kombinationen av religiös fanatism och en nazistisk världsbild är en synnerligen näringsrik mylla för terrorism att växa i.

K M