The End.

Det blev inget guld i hockeyn. Jag vägrar att kalla det för fiasko, det är ett på tok för starkt ord, men det rör sig definitivt i skuggorna däromkring. Jag är väldigt besviken och sårad. Det känns som om jag kommit hem en efter en sen natt på jobbet och upptäcker att hela Tre Kronor bedriver ett gangbang i mitt kök, utan min tillåtelse och utan att ens erbjuda mig ett snabbt instick eller en god drink. Hade man kunnat sköta det här sveket mot mig med Kanada eller Ryssland, eller något annat land som är attraktivt så hade jag kunnat förstå det, men Slovakien? Slovakien?!! Vad fan. Hälften av de spelarna måste ju vara glada amatörer som spelar lite hockey med en snusdosa när de tar en paus från att mjölka sina får och den resterande delen av gänget bör vara närmare 50 år gamla. Chara, Demitra och Satan hade ju för fan min far samlarbilder på när han var en liten grabb med fjunig överläpp.

Men det är väl av nostalgiska skäl de är kvar antar jag. Det finns ju faktiskt några sådana i vårt kära landslag också. Alfredsson, Lidström och framför allt Forsberg. Men, jag förstår faktiskt Bengt-Åkes dilemma i den här frågan. Även jag har vissa svårigheter med att rensa ur mitt kylskåp och kan då och då upptäcka att jag har en mjölk hemma som möjligen var världens bästa mjölk 1997, men att den numera inte håller måttet. Då dricker jag den ändå, för att se ifall den möjligen håller samma höga standard och kanske är en slags supermjölk. Alltför ofta får jag då ställa mig och kräkas rakt ut på golvet och förbanna att jag inte lät mjölken få leva kvar i mitt minne som det fantastiska frukost tillbehör den en gång var. Jag förstår dig Bengt- Åke. Jag förstår.

Då har jag svårare att förstå mig på den där förbannade Henrik Lundqvist. Han går mig nerverna. Dålig som målvakt och en dålig förebild för våra ungdomar med sitt dryga sätt och sitt modeintresse. Varför i helvete ska han vara så intresserad av sådant och vägra följa den vägen som våra tidigare målvakter slagit upp för honom? Peter Åslin med sin krökning, Pekka Lindmark med sitt brinnande intresse för Gula Blend och Tommy Salo med, ja… Sin likhet med Skalman. De brydde sig minsann inte om några fjantiga Windsor-knutar, pressveck eller polokragar på armbågarna. Men då och då så räddade de faktiskt en puck. Värt att tänka på imorgon bitti när du står de obligatoriska två timmarna framför spegeln, Henrik. Det enda en man behöver är en ficka att stoppa snusdosan i samt en mustasch som gömmer prillan för nyfikna arbetskamrater.

Jag blir trött. Bäckström var iallafall bra och det var ju kul för honom. Söt skulle han också kunna vara om han inte såg så plufsig ut.

Nu ska jag lägga mig ner och tänka på tuffa hockeynamn. Jeff Beukebom. Dale Hawerchuck. Steve Yzerman. Bobby Orr. Roland Stoltz. Mario Lemieux. Wayne Gretzky. Brett Hull. Omöjligt att misslyckas med sådana namn i passet. Hur man med denna vetskap kan döpa sitt gossebarn till Håkan Olsson övergår mitt förstånd. Faaan.

Hejdå.